Klimatuppdatering efter långt sommarlov

Tillbaks i bloggosfären efter tre månaders välbehövligt sommaruppehåll. Datorer och sommar passar helt enkelt inte ihop. Särskilt inte som ett sommarlov med tre barn alltid är som ett enda stort äventyr till bredden fyllt med roligheter och nya projekt. Då får klimatfrågan sjunka undan och klara sig själv ett tag. Men nu är jag tillbaka igen och läser mina tvåhundraåttio olästa klimatmejl från världens olika hörn för att uppdatera mig på läget på ett lite djupare plan. Gör för mig själv en egen sammanfattning här:

Möjligt energieffektivisera mer
Lars-Göran Pettersson, Svante Axelsson och Anders Wijkman m fl från förnybart.nu gick i början av sommaren ut med kravet på högre ambitionsnivåer från regeringens sida i klimat- och energifrågan. Man visar underlag på att det är fullt rimligt att nå högre energieffektivisering än vad som nu beslutats och att produktionen av förnybar energi kan utgöra 70 % av den totala energianvändningen (istället för regeringens 50 %).

Nya klimatlarm
Forskare fortsätter att presentera jobbiga fakta om klimatförändringarna. Colombia University visar i sin studie att koldioxidhalten i atmosfären stigit till den högsta nivån på minst 2,1 miljoner år. Ett Australiensiskt universitet visar att havens uppvärmning går ca 50 % fortare än för två år sedan, vilket motsvarar IPCC`s värsta scenario. Det innebär samtidigt att höjningen av havsnivån, p g a termisk expansion, går snabbare än beräknat. Samtidigt upplever Västra Canada sin värsta torka på 50 år och Tibet den värsta på 30 år.

Amerikanska forskare har visat att så många och så kraftiga tropiska orkaner som drabbat USA:s öst- och sydkust under de senaste åren, som till exempel orkanen Katrina, har inte inträffat i regionen på runt tusen år. Svenska forskare i Abisko har på konstgjord väg höjt temperaturen med en grad i torvmossar och konstaterat att de då släpper ut betydligt mer koldioxid. Om resultaten gäller för torvmossar på resten av Nordkalotten skulle jordens utsläpp av koldioxid öka med mellan 38 och 100 miljoner ton kol om året vid en grads uppvärmning. Det är i samma storleksordning som de 92 miljoner ton kol om året som EU ska minska sina utsläpp enligt Kyotoprotokollet.

Solsatsning Sahara
Ett tjugotal större tyska företag, däribland Siemens, Deutsche Bank och E.on drog i juli upp planerna för att bilda ett konsortium som ska producera solenergi i norra Afrika för distribution i Europa. Projektet, som nu letar investerare, går under namnet Desertec och har en budget på 400 miljarder euro. Energipotentialen är enorm. Om 0,3 % av solenergin i Sahara kunde fångas in skulle det motsvara hela Europas energibehov. Markpriserna i norra Afrika är låga. Det hänger mer på att hitta länder med politisk stabilitet. Här kommer teknik med koncentrerad solenergi till ångturbiner att användas. Transporten av elen kommer att ske med ABB i Ludvikas likströmskabel. Liknande anläggningar finns redan i Nevada, Spanien och Förenade Arabemiraten. Utvecklingen bromsas upp av låga oljepriser. Om man ska peka på något negativt i denna satsning så är det väl att det innebär mycket storskalig produktion spridd på få ägare.

Ryssland anger klimatmål
Efter att det länge varit tyst från den sovande ryska björnen har nu landet efter internationella väckarklockar angett ett klimatmål. Man planerar att släppa ut 30 % mer växthusgaser år 2020 jmf med idag. Omräknat till 1990 års nivå som används i de internationella klimatförhandlingarna motsvarar detta en minskning med 10-15 %, d v s långt ifrån vad som krävs. I Rysslands fall tillhörde man då dessutom Sovjetunionen med stora smutsiga industrier. Dessa utsläpp var relativt enkla att åtgärda initialt. Nu har dock utsläppen stigit och Ryssland är idag tredje största utsläppsland. Medvedev försvarade den låga ambitionsnivån med att de inte vill kapa sin utvecklingspotential.

Svenska ordförandeskapet för EU inlett
Det svenska ordförandeskapet för EU inleddes 1 juli (för vissa ministrar ännu tidigare). Det blir ett händelserikt ordförandeskap. Bland kända händelser ingår att hantera en utgående Kommission och ett nytt Europaparlament med nya rapportörer. Därutöver kommer det under det svenska ordförandeskapet att hållas en ny folkomröstning på Irland om Lissabonfördraget och vid ett ja kommer arbetet med implementeringen av fördraget att falla på Sverige. Utöver det självklart de pågående klimatförhandlingarna och satsningen på en Östersjöstrategi. Det senare är EU:s första makroregion och ses som en möjlig framtida modell för Europas sammanhållningspolitik. Förhoppningsvis kommer ett beslut att kunna tas i rådet 29-30 oktober. Därtill kommer de oväntade frågorna.

USA stretar på med ny klimatpolitik
Representanthuset i USA sa ja till den nya klimatpolitik som innebär en minskning med 17 % till 2020 jämfört med 2005 års nivå, vilket är lite mer än de 15 % som Obama föreslog, men allt för lite jämfört med vad som krävs för att klara två-graders-målet. Trots det är det ett historiskt beslut som saknar miljöjämförelse under flera generationer. Värre blir att få förslaget genom senaten.

Bakslag för SCC
EU ställer stora förhoppningar till SCC-tekniken för att kunna leva upp till antagna klimatmål. Sverige har anslutit sig till den s k koldioxidklubben Global CCS Institue, som vill få fart på den nya tekniken. Det går dock går trögt med försöksanläggningarna. Vid de platser man funnit lämpliga i Tyskland har det blivit protester. Befolkningen, kommuner och miljörörelsen i synnerhet ställer sig väldigt tveksam till att satsa på dessa anläggningar. EU gör nu ansträngningar för att få tekniken på plats i Kina, men kolkraftverken där är omoderna och opassande för den nya tekniken.

Skottland högsta klimatmålet
Skottland antar världens mest ambitiösa klimatmål och passerar på detta sätt Sverige. Målet är att minska utsläppen med 42 % till 2020 jmf med 1990 års nivå.

Svag framgång för klimatet vid möte med G8 och Major Economies i Italien
Vid de samtida mötena i början av juli i Italien enades Major Economies om att inte låta temperaturen öka med mer än två grader. Länderna står tillsammans för ca 80 procent av de globala utsläppen. Alltid en framgång på vägen. Canada, Ryssland och Japan gjorde sina försök att motverka denna överenskommelse. Däremot misslyckades man med att enas om att halvera utsläppen till 2050, vilket var en av förhoppningarna. Utan den överenskommelsen blir det mycket svårt att hinna enas om ett medellångt mål. I denna fråga var det Kina och Indien som blockerade. Mötet enades om att fram till mötet i Köpenhamn arbeta vidare för att nå en enighet om målet för 2050. Länderna lovade att återrapportera till varandra senast 15 november. Under tiden fortsätter Obama kampen för att ena sitt land i en tillräckligt offensiv klimatpolitik, vilket skulle skapa momentum inför Köpenhamn. Med det klena resultatet vid G8-mötet finns en risk att det inte blir en överenskommelse i Köpenhamn, men en tidtabell för en överenskommelse 2010.

Bonn II gjorde mycket begränsade framsteg
Vid det informella klimatmötet i Bonn 10-14 augusti nåddes egentligen inga framgångar. Diskussionerna kom mest att hamna om teknikaliteter, men den omfattande förhandlingstexten är lika omfattande som förut. Nu krävs ett väsentligt ökat tempo om det ska vara möjligt att nå fram i tid. Inte heller lyckades man komma framåt när det gäller finansieringsfrågan, vilken till stor del blockerar vidare framgång.

Samarbetsavtal mellan USA och Kina om klimatet
USA och Kina, som är de två länder som släpper ut mest växthusgaser, har enats om att försöka minska sina utsläpp. Efter ett tvådagarsmöte i USA skrev de under en avsiktsförklaring där de utlovar tätare samarbete för miljön