Bonn talks återupptagna

Helgens klimatförhandlingar i Bonn samlade 170 nationer. Ett av målen med mötet var att enas om en plan för årets fortsatta arbete. Länderna enades om att det behövs ytterligare ett förhandlingstillfälle mellan Bonn-förhandlingarna i juni och mötet i Cancun i slutet på november.

Det främsta syftet med mötet var dock att samla ihop spillrorna efter Köpenhamn och se vad som går att bygga vidare på. USA verkar i dagsläget vara det enda land som menar att Copenhagen Accord, CA, har ett eget liv. Nästan alla andra, inklusive alla som anslutit sig till den, hävdar att FN ska vara det enda beslutsforumet för en klimatöverenskommelse. Diskussionerna i Bonn handlade bl a om vilka delar av CA som kan föras in i klimatkonventionen och hur, men fastnade även nu i procedurfrågor. Vilka texter ska parterna starta med, när ska de diskuteras, om ordförandens mandat osv.

De flesta länderna verkade argumentera för att det ska förhandlas fram flera delöverenskommelser, för att på så vis kunna skjuta på det svåra beslutet om klimatmål och ett övergripande avtal i Sydafrika 2011. Men även för att nå överenskommelser om enskilda delar krävs finansiering. Money talks. Så fokus under 2010 kommer att vara pengar och den kickstart som utlovades i Köpenhamn tillsammans med ytterligare mer långsiktig finansiering. Därutöver handlar väldigt mycket om hur man ska kunna mäta och kontrollera vilka åtgärder som faktiskt görs. Det leder lätt till ännu mer misstänksamhet mellan parterna, istället för den tillit som behöver byggas.

Det är en lång väg att gå för få tillbaka det momentum som fanns inför Köpenhamn.

Ekonomiska möjligheter

De dåliga nyheterna med klimatförändringarna är att avsaknaden av aktivitet ger stora ohanterligt stora kostnader. Kostnaden för att agera är dock hanterbar. I en rapport från Economics for equity & environment konstaterar man att det inte finns någon studie som visar att kostnaden för att åtgärda klimathotet är ohanterbar. Inte heller finns någon studie som visar att det är mer ekonomiskt att vänta med åtgärder. Tvärtom finns flera starka studier som visar att det är betydligt klokare att energieffektivsera, öka produktionen av förnybar energi, utveckla miljöteknik och att leda världen in i ett ”low-carbon-economy”.

Är en kostnad på 1-3 % av världens GDP mycket eller lite? Svaret beror på hur allvarligt man tar på klimathotet. Man kan tänka på klimatrisker i form av försäkringar. Man försäkrar sig inte för att man är säker på att huset kommer att brinna ner, utan för att man inte kan vara helt säker på att det inte kommer att brinna ner. På samma sätt finns osäkerhet om vad global uppvärmning kommer att leda till. Men det finns inget försäkringsbolag som säljer globala klimatförsäkringar som vi kan betala 1-3 % av BNP till för att skydda oss mot klimatförändringarna. Trots det har vi utan vidare råd med de åtgärder som krävs, men knappast råd att göra för lite för sent.

Möjligheter med klimatvänligare ris och svenska bär

Omkring 80 miljoner hektar av ris odlas i världen och är den viktigaste stapelfödan för 2 miljarder människor. Rid odlas traditionellt i 5-20 cm djupt vatten genom hela växtperioden. Vattenbrist ökar dock kraven på att odla torrare i ökad utsträckning. Samtidigt ger risodling i vatten större klimatpåverkan än någon annan gröda. Den syrefria miljön bildar metangas som är en tjugo gånger starkare gas än koldioxid. Ju mer vatten, ju mer metangas.

Forskning pågår nu kring hur man kan effektivisera vattenanvändningen och därmed även nå en viktig klimatnytta. Lösningarna kan vara att variera vattenperioder med torrare perioder och att utveckla sorter som tål att odlas torrare. Problemet är dock att detta riskerar att öka utsläppen av dikväveoxid istället, vilken är 300 gånger starkare än koldioxid, om man kvävegödslar. Så det är en utmaning att hitta rätt mix av åtgärder och att balansera kvävegödslingen.

Ser med andra ord fram emot klimatmärkt ris i butikshyllorna. För övrigt blir det bara svårare och svårare att uppfylla alla krav man bär med sig till butiken om man vill göra bra miljöval. Att kombinera den populära fett-dieten med bra klimatval känns som omöjligt uppdrag. Stora mängder kött och feta mejeriprodukter ger hög klimatpåverkan, liksom importerade grönsaker. Istället är det kolhydraterna från traditionella svenska rotsaker som ger den lägsta klimatpåverkan, - men med övervikt som konsekvens.

Allt fler skulle dock kunna dra klimatvinsten och ta tillvara på och låta vitaminintaget helt och hållet komma från sommarens skörd av trädgårdens och skogens bär. Det skulle även ge goda hälsovinster i form av rekreation och mer tid i naturen.