Svenskkontrakt eller en rejäl fest?

Moderaternas partisekreterare Per Schlingman gick idag ut med förslaget om att nyanlända asylsökande ska tvingas skriva kontrakt som definierar grundläggande regler och värderingar som gäller i Sverige. (De brukar göra så moderaterna, när de vill testa av ett nytt lite kontroversiellt förslag, att skicka fram ett politisk tjänsteman som får ta första smällen.)

Bra att debatten kommer igång. Det ligger ett ansvar på alla etablerade partier att utveckla integrationspolitiken. Allt för att minska utrymmet för missnöjespartier som Sverigedemokraterna.
Frågan är hur verkningsfullt ett tvingande kontrakt är när det gäller att överföra svenska grundläggande värderingar?

Pratade idag med min bror som efter tjugo år av eget företagande i USA valt att bli amerikank medborgare. Kanske skulle vi våga att inspireras därifrån?
Efter intervjuer och ett års väntan bjuds blivande amerikaner in till en högtidlig domstolsceremoni där de får svära medborgared att tjäna sitt nya land. Därefter vidtar brakfest, i storlek med ett bröllop eller så.

Vad jag menar är: Är det kanske mer verkningsfullt att få nysvenskar att känna stolthet och välkomnande, - och därigenom av egen vilja anta våra värderingar? Hellre än att tvinga dem till det medan de fortfarande bara är asylsökande?
Morötter brukar ju fungera bättre än piskor.
Det tror jag gäller för invandrare också.

Och plötsligt blev man själv en bloggare

Lite läskigt känns det faktiskt.
Jag har alltid tyckt om att skriva. Det är ett oslagbart sätt att reflektera och sortera tankar.
Men det jag skrivit genom åren har jag behållt för mig själv.
Tills nu.
Har bestämt mig för att testa att gå från privat till global i en enda smäll.
Att lämna gammelmedia och bli en del av bloggosfären känns lite som pånyttfödelse.
Och jag har ingen aning om vad detta nya liv kommer att ge.

"Att gå vilse är ett sätt att lära sig hitta" enligt ett ordspråk på Swahili.

Räds därför inte att jag just nu egentligen inte har en aning om hur man skapar en blogg. Det ger sig.
Mest spännande med bloggandet är att alla kommer till tals. Alla kan vara med och tycka om allt, oavsett om de kan frågan eller ej. Amatörer såväl som proffs.

Själv anser jag mig vara hyffsat kompetent på en del områden,
bl a miljöfrågor. Särskilt globala miljöfrågor och internationell miljöpolitik fångar många av mina tankar.
Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Om jag kan bidra till att göra denna värld både mer begriplig och intressant för vanligt folk, ja då känner jag att jag gjort nytta.
Som brobyggare.