Och plötsligt blev man själv en bloggare

Lite läskigt känns det faktiskt.
Jag har alltid tyckt om att skriva. Det är ett oslagbart sätt att reflektera och sortera tankar.
Men det jag skrivit genom åren har jag behållt för mig själv.
Tills nu.
Har bestämt mig för att testa att gå från privat till global i en enda smäll.
Att lämna gammelmedia och bli en del av bloggosfären känns lite som pånyttfödelse.
Och jag har ingen aning om vad detta nya liv kommer att ge.

"Att gå vilse är ett sätt att lära sig hitta" enligt ett ordspråk på Swahili.

Räds därför inte att jag just nu egentligen inte har en aning om hur man skapar en blogg. Det ger sig.
Mest spännande med bloggandet är att alla kommer till tals. Alla kan vara med och tycka om allt, oavsett om de kan frågan eller ej. Amatörer såväl som proffs.

Själv anser jag mig vara hyffsat kompetent på en del områden,
bl a miljöfrågor. Särskilt globala miljöfrågor och internationell miljöpolitik fångar många av mina tankar.
Vi lever i en allt mer globaliserad värld. Om jag kan bidra till att göra denna värld både mer begriplig och intressant för vanligt folk, ja då känner jag att jag gjort nytta.
Som brobyggare.