Svenska pensionsmedel satsas i smutsig olja i Kanada

Svenska pensionsfonder har satsat över tjugo miljarder kronor i oljebolag som bedriver utvinning av oljesand i Kanada.

Området för brytning är lika stort som England och ser rent ut sagt förjävligt ut från ovan.
Det är både ett av de största energiprojektet på jordklotet - och det smutsigaste. Ett flertal svenska fondbolag har intressen i projektet.

Störst är fem av de statliga AP-fonderna. Vid årsskiftet ägde de tillsammans aktier för drygt 15 miljarder kronor i bolag med intressen i den kanadensiska provinsen Albertas oljesand. And­ra pensionsbolag med stora oljesandsinnehav är Länsförsäkringar, SEB, AMF och SPP.
Av utländska bolag kända i Sverige är både BP, Shell och Statoil verksamma i oljesanden.

Oljesand är en låggradig typ av råolja. Världens förmodligen största fyndighet ligger dold under skogar och torvmossar vid Athabascafloden i Alberta. Totalt beräknas dessa oljesandsfält innehålla 1.700 miljarder fat olja. Med dagens oljepriser är minst 10 procent av detta lönsamt att utvinna, vilket gör att Kanada i dag sitter på världens näst största oljereserv efter Saudiarabien.
Fram till för några år sedan bedrevs utvinningen enbart i tre öppna dagbrott, bland annat i Syncrude­gruvan, världens största gruva med en areal av 191 kvadratkilometer. Dagbrytningen förvandlar landskapet till en kemisk öken, med enorma bassänger fyllda med giftigt vatten som hotar att läcka ut i intilliggande vattendrag.

Tack vare en ny borrteknik som är mer skonsam mot skog och mark kan man nu komma åt oljesandslager som ligger på mer än hundra meters djup.

Redan nu har oljesanden gjort att Kanada toppar USA:s oljeimport och oljeboomen gör att Albertas ekonomi blomstrar. Men, frånsett de direkta miljökonsekvenserna, har produktionen ett avgörande problem: den är enormt energikrävande. För att utvinna den trögflytande råoljan går det åt stora mängder naturgas. Likaså för att uppgradera den till användbart skick.
Statoil, som planerar att gräva ned runt 200 miljarder norska kronor i oljesanden, brukar framhålla sina låga utsläpp av växthusgaser från Nordsjöfälten. Där släpper man ut knappt 8 kilo koldioxid per fat olja, för den kanadensiska oljesanden kan det beräknas att 100 kilo släpps ut per fat.

Dessa utsläpp gör att oljesandsutvinningen nu är den enskilt största faktorn bakom Kanadas galopperande koldioxid­utsläpp. I Kyotoavtalet har landet förbundit sig att minska sina utsläpp med 6 procent fram till 2012. Det mesta tyder nu på att man i stället kommer att öka dem med 25 procent.

Albertas regering förutspådde i en rapport i fjol att provinsen år 2050 kommer att släppa ut 400 miljoner ton växthusgas per år, mycket på grund av den växande oljesandsindustrin. Detta kan jämföras med de svenska utsläppen på runt 70 miljoner ton - för en nästan tre gånger så stor befolkning.