Vi får bara utrota arter 10 gånger snabbare än vad som är naturligt

Det närmaste året från nu och framåt är ett unikt år för miljön, inte bara för klimatet. Krisen för ekosystemen står i dag i skuggan av klimatförändringar, men frågan är lika viktig för vår framtid. Om 2009 är klimatets år så är 2010 året för biologisk mångfald.

FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) utvärderas nu inför nästa partsmöte i Nagoya i Japan i oktober 2010. Det svenska ordförandeskapet har avslutat sitt möte i Strömstad där fokus låg på just dessa frågor, se websänding

Sverige har ett historiskt ansvar då initiativet till 2010-målet togs i samband med EU:s hållbarhetsstrategi av Europeiska rådet i Göteborg 2001. EU spelade en viktig roll genom att sätta upp målet att stoppa den globala utarmningen av biologisk mångfald fram till 2010, vilket sedan blev ett globalt mål. ”Tillbaks till brottsplatsen” kan man säga, åtta år senare.

Och vad har då hänt? Ja, inte är det mycket som pekar i positiv riktning. Det är ett stort misslyckande. Chefen för konventionen levererar det dystra beskedet att vi ej når det uppsatta målet om att hejda förlusten av biologisk mångfald på långa vägar. Inom EU har bara 17 procent av de sårbara naturmiljöerna i Europa haft en gynnsam utveckling under de senaste åren. I hela 65 procent av ekosystemen har det gått utför. Allra värst drabbade är gräslandskap, våtmarker och kuster. Främsta bovarna är intensivjordbruk, turism och bebyggelse. Man kan konstatera att situationen är minst lika illa på det globala planet, även om flera ännu inte inkommit med sina rapporter bland de 190 länder som anslutit sig till CBD.

”Den här frågan befinner sig i dag där klimatfrågan befann sig för några år sedan. Vad som nu krävs är en politisk väckelse i samma omfattning som den gången. Inom några år måste biologisk mångfald vara den centrala miljöpolitiska frågan”, sa Andreas Carlgren.

EU försöker ny lyfta fram den ekonomiska betydelsen genom TEEB-rapporten som initierades av Tyskland vid G8-mötet förra året. Studien TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity) tydliggör att finansiering av biologisk mångfald är en investering och har letts av Pavan Sukhdev. Delslutsatser från rapporten presenterades och visar hårda ekonomiska fakta om värdet av olika ekosystem som hotas av bl a klimatförändringarna. Rapporten visar att förlusten av ekosystemens förmåga att producera tjänster varje år ger värre konsekvenser än den pågående finansiella krisen.

Med vid mötet var även presidiet från CBD-konventionen, vilket indikerar betydelsen av EUs agerande inför mötet 2010. EU har nu ett år på sig att förbereda sin ståndpunkt inför toppmötet. Ett seminarium veckan innan enades om slutsatserna att en ny vision bör innehålla de tre aspekterna biodiversitet, hälsosamma ekosystem och ekosystemtjänster. Den bör vara positiv istället för att fokusera på problem samt visa på varför så viktig. Det är även viktigt med mer kortsiktiga mål som kan uppnås på vägen mot visionen.

Sverige stödjer ett initiativ om att inrätta en vetenskaplig panel för biologisk mångfald liknande IPCC. Den frågan kommer att diskuteras vid UNEPs möte i oktober 2009.

Arter utrotas med en pågående hastighet som är tusen gånger snabbare än vad som är naturligt. Vi borde komma ner till att förlora endast 10 gånger så många för att vara säkra på att inte försvaga resiliensen i våra ekosystem, sa den som alltid lysande Johan Rockström. Intressant tycker jag. Det var första gången jag hört någon sätta tal på detta.

Svensk media nappade annars på ”nyheten” att korallreven står på gränsen till att passera en tipping-point, från vilken det inte finns någon återvändo. Forskning visar att de på sikt bara kan överleva om koncentrationen av koldioxid i atmosfären ligger en bra bit under 350 ppm, men vi ligger redan på 387 och i de globala klimatförhandlingarna är man nöjd om man klarar 450 ppm. Det är detsamma som att underteckna en dödsdom för världens korallrev, konstaterade Pavan Sukhdev. Men det här visste vi ju sedan förrut.