Världen år 2025 enligt USA

USA fruktar att Ryssland och Canada blir vinnare på klimatförändringarna. USA kommer fortsatt att vara det enskilt mäktigaste landet, men kommer att vara mindre dominant. Dollarn förväntas bli en bland flera viktiga valutor. Västerländsk liberalism, demokrati och sekularisering kommer att tappa sin lyster till förmån för mer statskontrollerad kapitalism. Kina förväntas bli världens andra största ekonomi och en ledande militärmakt. Ryssland har potential att bli både rikare och med mer makt om man investerar i humankapital, diversifierar sin ekonomi och integrerar sig med den globala handeln.

Den större frågan är hur energiomställningen kommer att fungera, om smidig eller hur abrupt. En omställning från ett energislag till ett annat har bara hänt en gång per århundrade tidigare och har inneburit stora konsekvenser. Omställningen från ved till kol triggade industrialiseringen. En snabb omställning från olja kommer att ha största påverkan på mellanösterns oljeländer och kan innebära permanent försvagning av dessa länder. Erfarenheter från det förra århundradet visar att det har stor betydelse hur enskilda starka ledare agerar och att både snabb ekonomiskt tillväxt såväl som ekonomisk försvagning alltid lett till konflikter.

National Intelligence Council beskriver i underrättelserapporten ”Global Trends 2025” för amerikanska ledare hur världen förväntas se ut år 2025. Förra rapporten gavs ut för fem år sedan och avsåg 2020. Rapporten är både intressant och relevant då den speglar bilden från världens mäktigaste nation. Själv kan jag inte låta bli att slås över att man ingenstans i den hundra sidor tjocka rapporten omnämner riskerna med utslagna ekosystem och dess konsekvenser förutom vissa risker med klimatförändringarna. Jag hittar överhuvudtaget inte varken ordet ekosystem eller natur. Precis som så många andra institutioner i samhället förväntas dessa fortsatt leverera som förut trots kraftig mänsklig påverkan.

Den största förändringen mot förra rapporten är att man tror på en multipolar framtid och därför dramatiska förändringar i det framtida internationella systemet. Detta kommer att leda till konflikter, men det är ganska svårt att förutse vilka. En annan skillnad är att man bedömer att bristen på energi kommer att påverka mer än efterfrågan på energi.

Det kommer att bli en förskjutning i världsekonomier från väst till öst som saknar motstycke i historien. Det återskapar den position Kina och Indien hade två århundraden tillbaka när Kina stod för 30 % av den globala värdeproduktionen och Indien 15%. Kina och Indien är de två länder som starkast kommer att bidra till världens ekonomiska tillväxt. 2025 förväntas deras BNP ha gått om alla andra länder än USA, Japan, men i decennier kommer de att släpa efter när det gäller BNP per person. De största ekonomierna i fallande ordning 2025 förväntas bli USA, Kina, Indien, Japan, Tyskland, UK, Frankrike och Ryssland.

Få länder kommer ha sån betydelse för utvecklingen som Kina. Andra största ekonomi, en ledande militärmakt och en stor importör av naturresurser och en stor miljöpåverkan. För att omhänderta dessa utmaningar måste Kina å ena sidan öppna sig för att skapa ökad tolerans för kommunistpartiet och å andra sidan försvara det monopolet. Indien, som är en demokrati, förväntas kunna utgöra en politiks och kulturell brygga mellan Kina och USA. USA är annars rädd för att Rysslands negativa inställning till USA ska smitta av sig på Kina.

Makt flyttas inte bara från väst till öst utan koncentreras också mer till statskontrollerade regimer. De stora nya maktländerna, förutom Indien, är icke-demokratiska och följer inte den västerländska modellen utan en modell som kan beskrivas som statskapitalism. Sydkorea, Taiwan och Singapore väljer också statskapitalism. Ironiskt sett så har västvärldens regeringar genom sitt massiva stöd i finanskrisen förstärkt denna utveckling. I islamska länder gäller heller inte sekulariseringen, vilken varit en del av den västerländska modellen.

EU:s position kommer att försvagas relativt andra. EU behöver överbygga misstroendet mellan Bryssel och Europas befolkning. Merparten av fokus kommer att vara interna övertygelser istället för globalt inflytande. Priset för energiberoendet från Ryssland kan också komma att bli högt.

Japans minskade befolkning gör att man sannolikt kommer att öppna för mer invandring och strukturera om samhället. Japan är annars klämd mellan USA och Kina och det finns flera alternativa strategiska vägar de kan välja att hantera detta. Brasilien förväntas växa i betydelse inte minst p g a deras ökade energileverans. De innehar också en av de största oljereserverna och kan komma att bli en mycket stor oljeexportör. Indonesien, Turkiet och Iran, vilka domineras av islam men ändå inte tillhör kärnan i arabvärlden, har ett bra läge att växa i betydelse.

Rapporten pekar på ett möjligt framtida scenario utan Väst som dominant maktfaktor. Den säkerhetspolitiska organisationen Shanghai Co-operation, SCO, bestående av Kina, Ryssland, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan kan få en lika stark position som NATO. Utvecklingen kan mycket väl förstärkas av att EU och USA inför handelshinder för att skydda sig mot Kinas framväxt, vilket sannolikt leder till en ökad nationalism i Kina och till att dessa länder sluter sig samman. Detta tvingar Ryssland och Kina att söka tätare samarbete även om de två aldrig kommer att älska varandra.

Ryssland förväntas stå för 40% av jordens oljeproduktion 2025. Tillsammans med Iran kommer man att vara ledande nationer för produktion av olja och naturgas. Trots att kol är så smutsigt så kommer detta billiga energislag att växa mest av alla energislag. De stora kolreserverna finns i Kina, Indien, USA och Ryssland. Det finns en potential för kraftigt utökad kärnkraft, men kostnader och komplexitet i infrastruktur gör att det kommer att dröja flera decennier innan vi kan se en betydande ökning.

Sammanfattningsvis bedömer man att olja, kol och naturgas kommer att öka väsentligt, men att övriga energikällor kommer att stå relativt still. De nya teknikerna kommer att hinna tas fram men inte att vara spridda i stor skala till 2025. Historiskt sett har det tagit i genomsnitt 25 år för ny teknik att bli allmänt tillämpad (jämför med naturgas som funnits sedan 1970, men som fortfarande släpar efter oljan). Att utveckla ren kolteknik och koldioxidlagring är det som kommer att ge momentum. Alternativa energikällor kräver stora investeringar i infrastruktur, men kapaciteten kommer främst att gå till att uppfylla det ökade basbehovet, utan att det inkluderar omställning till nya energislag.

Rysslands framtid bedöms som mycket svår att förutse. Det finns för många wild-cards. Ryssland kan bli en stor vinnare på klimatförändringarna. Mer odlingsmark, åtkomst till nya olje- och gasfyndigheter samt öppning av arktiska transportvägar ger fördelar. Till kostnaderna hör dock att smältande tundra leder till ökade infrastrukturkostnader. Canada kan också bli stora vinnare genom förlängd odlingssäsong, lägre uppvärmningskostnader och utökad trädgräns. Tillsammans kommer det att stärka deras ekonomier och försvaga USA ytterligare. Rysslands potential som maktfaktor kan försvagas av eftersläpande investeringar i energisektorn, brottslighet och korruption.

Rapporten pekar på ett tänkbart scenario där klimatförändringarna slår hårdare än vad man velat tro och t ex Manhattan får evakueras. I efterhand kan man i scenariot konstatera att ländernas regeringar inte tog till sig riskerna i samma utsträckning som befolkningen gjorde. En splittring förväntas mellan de som sätter ekonomisk tillväxt först och de som inte accepterar miljökonsekvenserna. I detta scenario blir livsmedelsproduktion, vattenbrist, hälsorisker, mm till mycket större konflikter än vad man idag tror. Främst länder i Afrika och Asien kan hamna i ett instabilt läge med regimer som kollapsar eller hamnar i säkerhetsproblem p g a vatten och matbrist.

Al Qaida förväntas försvagas snabbare än folk tror då deras impopularitet växer i den muslimska världen där de skördar flest offer. I svagare ekonomier i Arabvärlden kan man förvänta sig islamsk fundamentalism. Rapporten pekar även på risk för ökad användning av kärnvapen och risk för spridning till terroristgrupper. Konflikten mellan Indien och Pakistan samt läget i Nordkorea bedöms som riskområden.

Rapporten spekulerar även i USA:s fortsatta popularitet i världen. Anseendet har växlat genom decennier, från fula amerikaner på 50-talet, till protesterna mot Vietnamkriget på 60-70-talet och kärnvapenmotstånd från Europa på 80-talet. Mellan 2002-2007 sjönk USA:s anseende i 27 av 33 undersökta länder. Man menar nu att trender pekar på att ryktet kommer att förbättras.