Att göra business av att rädda människoliv

Det finns gott om exempel på välgörenhetsorganisationer och länderbistånd för att stötta utvecklingen i fattiga länder. Mer sällsynt är företag som gjort det till sin affärsidé, men det finns ett undantag – det danska företaget Vestgaard-Frandsen. Deras produkter används i flyktingläger och i utsatta områden över hela världen.

Det började med myggnät som de fick idé till efter ett besök i svenska fjällen. Nätet är impregnerat med en luktfri miljögodkänd insekticid som garanteras vara i funktion och ta död på mygg även efter många tvättar. Den totala användningen av insekticider minskar därmed.
En annan produkt är ett flugfritt tält som används för att minska spridningen av sjukdomar i t ex flyktingläger. Det är inte ovanligt att malaria står för 50 % dödlighet i såna läger. Plastbotten i tältet är nödvändigt för överlevnad i de förhållandena.

Kanske är den smartaste produkten ”livs-sugröret”. Den kan innebära en smärre revolution när det gäller att minska dödligheten från orent dricksvatten. Hälften av jordens fattiga lider av vattenburna sjukdomar och omkring 6 000, främst barn, dör varje dag från att ha druckit orent vatten. Mer än en miljard människor har inte tillgång till rent vatten. Erfarenheter visar att det inte heller räcker med att rena vattnet vid källan, det behövs även rening vid konsumtion.

Så företaget vände problemet till en möjlighet och utvecklade ett vattenrenings-sugrör för personligt bruk och ett för familjebruk. Det turkosa sugröret gör vattnet rent att dricka. Rörets innehåll tar död på bakterier, parasiter och en del virus och kostar inte mer än tre dollar styck. Idén fick de ursprungligen från Tuareg-nomaderna i Mali, vilka bär med sig ett filterrör som gör det möjligt att dricka även från de minsta vattenpussarna i öknen. Jag gör den intressanta reflektionen att företaget väljer att se slutanvändaren som en konsument istället för ett offer.

För att marknadsföra livssugröret har Mikkel låtit sig filmas när han dricker vatten ur Köpenhams kanaler och även en toalett. ” Det var hemskt” erkänner han. ”Det var en damtoalett och de hade stoppat i parfym för att få det att lukta bättre. Men sugröret renar inte kemikalier och inte heller saltet som fanns i kanalvattnet.

Ideerna har grundaren av företaget Mikkel Vestergaard-Frandsen fått genom ett liv på luffen i Asien och Afrika. Under en period i tjänade han pengar på att importera och sälja begagnade fordon i Lagos. I nästa steg köpte han och hans far militärt överskottsmaterial från Sverige. De kom över en miljon kvadratmeter yllekläder från civilförsvaret som förvarats i bergsrum från andra världskriget. Bra kvalité av mycket dyr ull, men otidsenligt design. Istället gjorde de filtar av det och sålde till Röda korset. Det mesta hamnade i Rwanda och Kurdistan.

De såg möjligheterna där andra inte såg dem. Fler såna!