Det drar ihop sig

Med bara en vecka kvar till Köpenhamnsmötet ägnar sig parterna åt att se sig själva i spegeln, putsa kostymerna, markera attityd och testa retorik. Innan det bär iväg till den stora klimatdramatiken.

"Det finns ingen plan B" säger Yvo de Boer. "Bara en plan A och a står för Aktion." ”Framgång i Köpenhamn kommer att sätta världen på en säker väg inför framtiden. Det kommer att öppna möjligheterna för miljödriven tillväxt och teknikprång i utvecklingen.”

"Tiden är inne för världens ledare att leva upp till sitt ansvar och begränsa klimatriskerna. Allt annat vore ett misslyckande." "Klimatet har väntat länge nog." "Tiden för prat är över, tiden för aktion är inne." "Failure is not an option." "Detta är en historisk uppgörelse."

Att så många av världens ledare har anmält deltagande skapar optimism, särskilt som miljöministrarna i många länder har en relativt svag ställning.

Förhandlingarna kommer att bli långa och intensiva. Det verkliga genombrottet kan komma att ske i någon mindre kontaktgrupp, långt ifrån all mediabevakning, gärna med hjälp av lite alkohol. Förhandlarna är ju faktiskt bara människor. Oavsett alkohol eller inte så kommer förhandlarna att behöva kliva över smärttröskeln.

Klimatet ger inte utrymme för några usla kompromisser. Efter en svår start på klimatåret med finanskris krävs nu ett politiskt ställningstagande av länderna. Under nästa år behöver överenskommelsen översättas i ett juridiskt bindande avtal där det framgår om länderna står för sina utfästelser. EU uttrycker att man vill se en bindande överenskommelsen redan i Köpenhamn samt en tydlig tidsplan för överföringen till ratificerbar text. På så sätt öppnar man för omedelbara åtgärder, istället för att vänta till 2013 när en legalt bindande överenskommelse planeras träda i kraft.

Vad som räknas i slutänden är vare sig optimism eller pessimism, utan ledarskap och stor politisk vilja!