Saudi Arabien på kontrakurs i Bonn

Jag nyttjade kvällens Earth Hour till att i skenet av stearinljus ta del av inläggen till klimatmötet som inleddes i Bonn idag. Det är ett av de möten som kommer att hållas mellan Poznan och Köpenhamn. Klimatkonventionens parter har getts chansen att inkomma med sina synpunkter. Jag har tidigare skrivit om EU:s inlaga. När jag läser övriga länders inlägg är det mesta ganska väntat, förutom Saudi Arabien som slår alla rekord i motsträvighet. USA har inte skickat in något ännu.

Japan vill inte ha något mål på kort sikt, men betonar vikten av att minska utsläppen med 50 % till 2050. De anser dock att det räcker att utsläppen vänder nedåt inom 10-20 år, vilket är i strid mot vetenskapen. De välkomnar sektorsmål och menar att i-länderna i princip ska åstadkomma sina utsläppsminskningar i det egna landet.

Kina menar att alla i-länder ska minska sina utsläpp med 25-40 % till 2020. De hävdar att rätten till utveckling är en mänsklig rättighet för u-länder och att denna rätt måste respekteras i klimatkonventionen. Deras åtaganden måste anpassas till den enskilda landets möjligheter att bidra. En teknikfond bör inrättas med offentliga medel från i-länder, vilka bör få bindande krav att avsätta 0,5 – 1 % av BNP till den.

Indien betonar vikten av bindande krav på i-länderna att bistå med finansiering. Det ska inte vara lån som ska betalas tillbaka och inte donationer.

Och så var det Saudiarabien. De inleder med att uttrycka att utsläppen bör stabiliseras vid en tid som tillåter ekosystemen att anpassa sig naturligt. Uppenbarligen har de väldigt lite grepp om vad det innebär. Vidare är de mycket bekymrade över att det nu diskuteras en differentiering bland u-länder så att eliten bland dessa länder också får krav på utsläppsminskningar. De accepterar (förstås) inte sektorsmål. Inte heller vill man ha ett bindande globalt mål.

Saudi Arabien menar att man själv är som ett u-land och att det för dem är viktigare med anpassning är utsläppsminskningar. Och så kommer de till sin paradgren där de kräver att sidoeffekter räknas in. I klartext vill de ha ekonomisk kompensation för att de inte får sälja så mycket olja. De är bekymrade över effekterna av i-ländernas utsläppsmål. “Att sätta höga mål kommer bara att spä på denna oro.”