Tre veckor till första klimatmötet i Bonn

Med tre veckor kvar till det första av två klimatmötet i Bonn är det av intresse att se hur långt FN kommit i processen. Huvudsyftet med det första mötet är att enas om vad parterna inte är överens om. Vid nästa möte i juni ska de verkliga förhandlingarna inledas.

Teknologiöverföring
I Poznan antogs ett strategiskt program för teknologiöverföring till utvecklingsländerna. I en intervju med Global Environment Facility, GEF, får vi genom FN:s klimatpanel en nulägesrapport om hur det ligger till med programmet.

Programmet består av tre delar och har som syfte är att skala upp investeringstakten:
- tillgång till teknik
- pilotprojekt
- spridning av framgångsrik teknik.
Programmet har som mål att under GEF:s nuvarande verksamhetsperiod, d v s till juni 2010, nå upp till 50 miljoner dollar. GEF är den oberoende finansiella organisation som inom FN förser utvecklingsländer med stöd till hållbar utveckling. En översyn av verksamheten görs vart fjärde år.

50 milj är inte mycket pengar, med tanke på det enorma behovet som föreligger. Samtidigt kompletterar dessa pengar bara de som redan finns i GEF:s andra fonder, såsom Trust Fund (1 miljard dollar), Special Climate Fund och fonden för de minst utvecklade länderna. Programmet kompletterar också andra initiativ såsom Earth Fund, vilket är ett partnerskap mellan offentliga och privata medel för att engagera näringslivet i ökad utsträckning. Det finns en otrolig potential i tekniköverföring i samverkan med finansiella institutioner.

Projekten som GEF ger pengar till drivs ofta av Världsbanken, men även FN:s egna organ.

Fortsatt åtagande för Kyoto-länderna
Den grupp som ska enas om fortsatta åtaganden för de länder som omfattas av Kyoto-protokollets krav på utsläppsminskningar är ju nu inne på sitt slutår. I Poznan enades man ju om att fortsätta med bindande krav på utsläppsminskningar. Det första Bonn-mötet i mars/april blir avgörande för hur man kommer att lyckas under året.

Gruppen har bett parterna att inför mötet i Bonn lämna uppgifter om hur stora utsläppsminskningar som de har möjligheter att åta sig. Utmaningarna består i att kvantifiera utsläppsminskningar, enas om åtagandeperiod, hur markanvändningsfrågorna ska hanteras.
Minskad avskogningEnligt uppgörelsen i Poznan ska arbetet fokusera på metoder, vilka diskuteras på de olika expertmöten som hålls under året. Tyvärr verkar det som om det är just teknikaliteter som arbetet häktat upp sig på. Framgången består i att man bestämt sig för att beräkna kostnaderna för miljöövervakning och metoder.

Långsiktiga åtgärder
Den viktigaste delen, d v s det arbete som Cutajar leder och som ska bli fortsättningen på Kyoto-avtalet. Fokus vid Bonn-mötet i mars/april kommer att vara utsläppsminskningar från alla utvecklingsländer och övriga åtgärder från utvecklingsländerna. Dessutom kommer att stor tid behövas för att klara ut ekonomiska och sociala konsekvenserna av olika ageranden i klimatfrågan samt vilka möjligheter som finns till utsläppsminskningar inom jordbruket.

Det är intressant att se hur Cutajar valt att lägga upp ett så komplicerat arbete. Han har ganska tydligt valt att låta arbetet drivas på genom parternas egen drivkraft och input i arbetet. Att alltså avstå från att själv försöka göra jobbet, och förlita sig på parternas egna vilja att uppnå det de lovat i Bali Action Plan. Kanske kan man istället säga att det handlar om att han inser att man inte kan göra jobbet åt någon annan. Det måste finnas en egen vilja.

Uppdraget som arbetsgruppen fick i Poznan var ju att till Bonn-mötet på ett neutralt sätt presentera de område inom vilket det råder olika uppfattningar från parterna. Denna rapport ska presenteras för sekretariatet två veckor före mötet, d v s under nästa vecka. Dokumentet kommer att presenteras på ett hotell i Bonn fredag den 27 mars. Under Bonn-mötet kommer det sedan att finnas möjlighet att diskutera hur man ska överkomma meningsskiljaktigheter.
I övrigt har det inte läckt ut så mycket från gruppens arbete.

CDM
CDM-gruppen har haft sitt första möte under året. 204 projektansökningar hade inkommit och rådet antog ett antal viktiga principer för att nå målet om att bredda och skala upp mekanismen, särskilt i de minst utvecklade länderna, ö-länder och Afrika. Rådet träffas nästa gång 23-25 mars.

JI-projekten, d v s de projekt som genomförs i andra i-länder, har passerat en milstolpe i och med att man även kan handla med dessa utsläppscertifikat.

CDM lider annars av sin egen framgång. Antalet aktuella projekt har blivit många fler än vad man räknade med när mekanismen utformades. Det leder till att organisationen får ägna stor del av sin tid till att säkra miljökvalitén i projekten och för lite tid till att skala upp och effektivisera processen.

För att sprida CDM till fler länder finns nu även möjligheter till s k paraply-projekt, där flera små projekt samlas under ett gemensamt program.

Anpassning
Pengar till anpassningsfonden var en av de frågor som väckte stor debatt i Poznan. Den enda finansiering som hittills finns är de 2 % som avsätts från CDM-projekten. När marknaden fallit har det samtidigt reducerat kapitalflödet till fonden ytterligare. Någon ny lösning på finansieringen finns ännu inte. Fonden är operationell så det finns nu möjlighet för länderna att söka finansiering till åtgärder. Nästa möte är den 24-27 mars.

Ett jobb pågår samtidigt om att stödja utvecklingsländerna i att ta fram egna anpassningsplaner.

Teknologiutveckling
En första syntesrapport för utvecklingsländerna har tagits fram. Den pekar på att de största gemensamma teknikbehoven finns inom energi, industri, transport, jordbruk och avfallshantering. De största hindren att överkomma var finansiering, marknad och mänskliga barriärer. I nästa rapport fokuseras på i-länder.