963 miljoner människor världen över är kroniskt undernärda och antalet ökar. Det beror till stor del på att livsmedelspriserna steg kraftigt mellan 2006 och hösten 2008. Översvämningar och torka ledde till sämre skördar. Det höga oljepriset pressade upp priserna på handelsgödsel och transporter. Resultatet blev att utbudet av råvaror och livsmedel minskade.
Christina Engfeldt från FAO förklarade vid Svenska energitinget i veckan kopplingen mellan hunger och bioenergi.
På efterfrågesidan var det främst den ökade efterfrågan på biobränsle som drev upp livsmedelspriserna. Till följd av det höga oljepriset och subventioner till biobränsle konkurrerade biobränslesektorn med livsmedelssektorn om råvaror. Förra sommaren presenterade Världsbanken en rapport som hävdade att biobränsleproduktionen står för i snitt 65 % av prisökningen. Biobränsle står för ungefär 5 % av prisökningen på de flesta grödor, men för majs, sockerrör och vegetabiliska oljor ligger den bakom 72 %.
De höga matpriserna har i sin tur skapat ökad hunger bland världens fattiga.
Idag är vi drygt 6 miljarder människor och fram till år 2050 kommer världens befolkning ha ökat till 9 miljarder. 2030 måste vi producera dubbelt så mycket mat om vi ska kunna föda världens befolkning. I nuläget producerar vi tillräckligt mycket mat, men den är ojämnt fördelad. I framtiden behöver vi även producera mer mat i konkurrens med mer biobränsle.
I Brasilien används hälften av sockerrörsodlingarna till etanolproduktion. I USA är det främst majs som används till produktion av etanol medan EU-länderna odlar raps för tillverkningen av biodiesel. Varken ytan i EU eller USA räcker för de biobränslemål som satts upp, utan kräver import. Sverige är en jämförelsevis stor importör av etanol. Det finns stor anledning att analysera energi och livsmedelsproduktion ur ett helhetsperspektiv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar