Skogsfrågorna heta

Skogsfrågorna är riktigt heta under klimatmötet just nu. De är stora, komplexa och svåra att följa i de olika förhandlingarna. Inom Kyoto förhandlas frågan om hur markanvändning (LULUCF) ska räknas för i-länder. Man är överens om hur och vilken markanvändning som ska mätas och rapporteras som sänkor eller källor. Här finns en mycket kontroversiell fråga om vilket basår som ska användas för beräkning av utsläpp. Tidigare föreslogs ett historiskt basår, men något har uppenbarligen hänt som gör att man nu föreslår ett basår som ligger framåt i tiden. Tydligen har även EU gått med på det, vilket verkar obegripligt eftersom det innebär en kraftig försvagning. Den enda som verkar kräva en transparens, där i-länderna tydligt ska redovisa sina samlade utsläpp från markanvänding är i nuläget Frankrike (som på denna punkt gått emot resten av EU). Måste forska mer i det.

Under konventionen förhandlas frågan om REDD och det verkar finnas en överväldigande majoritet för att införa en sådan skogsmekanism. Den bör innehålla skydd av skog, hållbart brukande och bevarande av kollager. Mycket återstår dock att klara ut, så vi vet ännu inte om det kommer att finnas med i den slutliga överenskommelsen. Att införa REDD innebär att vi öppnar för att pengar kan styras till dessa utsläppsminskningar inom handeln. Även här har dock flera försvagningar gjorts.

Som ingång till Köpenhamn fanns förslaget om ett mål som innebar att avskogningen skulle minska med 50 % till 2050. Det enda som nu står är att avskogningen ska minska till 2020. Inget om det handlar om en reell minskning eller jämfört med ”Business as usual”. Anledningen från u-ländernas sida är i huvudsak att man inte lovar att gå med på något så länge det inte finns pengar på bordet.

Dessutom har förslagen till skyddsklausuler flyttats från paragraferna till den mer allmänna texten, vilket även det innebär en tydlig försvagning. EU verkar ha gått med på det. De skyddsåtgärder som finns är:
- Att det ska ställas krav på ländernas regeringar att införa lagar och regler som förbjuder illegal avverkning och som i övrigt underlättar den inriktning vi vill nå med REDD, s k kapacitetsuppbyggnad.
- En särskild skrivning som undantar omvandling av naturskog till plantager. En text behövs som kopplar detta till en definition av vad naturskog är . Även här är det oenighet. I förslaget just nu står ”unmanaged forest”, men den syftar till den olyckliga definition som finns i Kyoto. Och om vi bara ska skydda unmanaged forest, blir det inget skydd av naturskog som brukas (utan att den avverkas).
- Att urfolks rättigheter respekteras.

EU har dock stött förslaget om att utsläpp och upptag från torvmarker som är beskogade (alltså inte bara träden) ska räknas in. Det är jätteviktigt, eftersom enorma utsläpp kommer från torv som torrläggs.

Det största motståndet mot en kraftfull överenskommelse i skogsfrågorna står oftast skogsländerna själva för, t ex Papua Nya Guinea, vilka är rädda att mista kontrollen över sin nationella skogspolitik. Dessutom kommer ett starkt motstånd från urfolken som är rädda för att deras rådighet över skogen försvinner.

En förutsättning för att kunna räkna in utsläpp från avskogning är att utsläppen kan mätas och rapporteras. SBST har nu kommit så långt att man enats om texter att lägga fram för ministrarna om hur detta ska gå till. Förslaget innebär:
- Att alla u-länder ska identifiera vad som leder till avskogning och degradering samt vad som kan göras för att förhindra det.
- Att alla ska etablera ett system för mätning och övervakning
- IPCC:s rekommendationer ska utgöra grund

Andra intressanta bloggar om klimat, cop15, klimatmöte och Köpenhamnsmötet.