Har i tidigare blogginlägg kartlagt viktiga nyckelpersoner i förhandlingarna.
Här kommer fler:
Mohammed al-Sabban, Saudi Arabia
Är chefsförhandlare för Saudi Arabien och samtidigt oljeminster. Säger samtidigt mycket om landets inställning till klimatförhandlingarna. Det handlar mer om att begränsa de negativa effekterna för oljeindustrin, hellre än att lösa ett miljöproblem. Landet framstår alltid som udda och sätter sig på tvären, men klarar sig som regel undan det mesta av fokus. Al-Sabban obstruerar högljutt mot många delar i ett allt för långtgående avtal och kommer, trots landets rikedomar, kräva miljardbelopp i kompensation för uteblivna oljeintäkter.
Bernaditas de Castro Muller, G77
Chefsförhandlare för G77-länderna (omkring 130 u-länder). Går under smeknamnet ”Ditas” och är känd som en "dragon woman". Bor i Schweiz. Har en svår uppgift att hålla ihop denna brokiga skara av länder. Hennes utgångspunkt i retoriken är som regel att de flesta i-länder misslyckats med att leva upp till sina åtaganden enligt Kyoto, så att kräva av u-länderna att de ska vidta åtgärder och därmed riskera sin ekonomiska tillväxt är inget annat än osmaklig imperialistisk arrogans. Kommer fokusera på att mycket pengar måste överföras till u-länderna.
Kevin Conrad, Papua New Guinea
Välutbildad och tillhörande några av de lite yngre. Företräder ö-länderna. Det var han som gjorde sig berömd genom sitt sätt att huta åt USA under förhandlingarna i Bali och därmed bidrog till att få dem att ändra ståndpunkt. Kommer troligen fortsätta att ha en av de vassaste tungorna i Köpenhamn.
Ed Miliband, UK
Storbritanniens energi- och klimatminister som hela tiden valt att framstå som positiv och med höga förväntningar på Köpenhamn. Har själv en drivande politik.
Jan Thompson, UK
Storbritanniens chefsförhandlare. Looks a little groovier than her responsibilities might suggest: partial to uniformly black, goth-ish attire, and red patent boots. Gör inte så många officiella uttalanden, men har samma ambitiösa inställning i sak som Ed Milliband.
Jairam Ramesh, Indien
Indiens miljö- och skogsminister. Har konsekvent motsatt sig all form av bindande åtagande för det egna landet. Innehar rigid inställning och har flera gånger uttalat att vi inte ska ha för höga förväntningar på Köpenhamn.
Jonathan Pershing, USA
Har ersatt den av Bush utsedda chefsförhandlaren Paula Dobrianski, hon som lyckades med bedriften att låta hela USA bli utbuat i Bali. Det var efter att Papua Nya Guineas representant fått stora ovationer när han tydligast av alla riktade sig mot USA:s plats i den fullsatta plenisalen och sa "Om ni inte är villiga att leda, så - get out of the way!" Pershing är en typisk teknokrat, men samtidigt passionerad och ganska utåtriktad.
Penny Wong, Australien
Klimat och vattenminister. Tillhör de yngre och beskrivs som "relentless", as well as "calm, groomed and virtually unflappable".
Xie Zhenhua, Kina
60-årig minister på hög nivå som varit medlem av kommunistpartiet de senaste 40 åren. Svår att få grepp om som person, men kanske oviktigt. Följer konsekvent landets linje i klimatfrågan. Har skrivit ett gemensamt avtal med Indien om att ingen av dem ska gå med på bindande klimatmål, men har presenterat mål för energieffektivitet.
06 december 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar