Brasilien vill minska avskogningen med 70%

Brasilien har satt som mål i sin klimatplan att minska avskogningen i Amazonas och därmed sina koldioxidutsläpp med 70 % till 2018. Mellan 1996 och 2005 avverkades i genomsnitt 19 500 kvadratkilometer regnskog per år! Från dagens nivå på ca 12 000 kvadratkilometer per år är målet att komma ned till knappt 6 000 kvadratkilometer per år 2018.

Brasilien står för de fjärde högsta utsläppen av koldioxid i världen. 55 % kommer från avskogning och ytterligare 20 % från annan ändrad markanvändning. Amazonas regnskogar är dessutom en av världens mest artrika regioner. Över 40 000 växtarter och över 3000 djurarter har registrerats. Dessutom finns över 3000 fiskarter och över en miljon kända insektsarter. Vad som händer med Brasiliens skogar är verkligen av globalt intresse.

Genom klimatplanen vill Brasilien bättra på sitt rykte och även konstruktivt bidra i klimatfrågan. Sedan FN:s stora miljökonferens i Rio 1992 har man ett arv att förvalta, men är mycket känslig för internationell inblandning i sina skogsfrågor.

Det Brasiianska markägandet är koncentrerat till storgodsägare och företag. 0,8% av markägarna äger 43 % av odlingsmarken. Ca 75 % av regnskogen är offentligt ägd, vilket innebär att den Brasilianska staten är en nyckelaktör när det gäller avskogningen. President Lula vann valet till stor del på löften om en jordreform där mark ska omfördelas till de miljontals mäniskor om är i behov av odlingsareal. Denna reform har dock i princip helt uteblivit.

Den Brasilianska regeringen har inte heller profilerat sig som stödjande av de drygt 300 000 urfolken i landet, fördelade på 206 etniska grupper. Övergrepp och rasism har fått FN att rikta skarp kritik. Nyligen har sjukvården för dessa minoriteter färsämrats avsevärt. President Lula har t o m antytt att de tillsammans med miljökämpar hämmar Brasiliens gruvbrytning, vidare utveckling och ekonomiskt tillväxt. Urfolkens behov verkar dock åter ha hamnat på dagordningen.

Brasilien drev länge frågan om, och fick i Bali gehör för, skogsfonder som ska premiera u-länder som minskar sin avskogning. Däremot vill man inte se CDM-projekt för minskad avskogning, eftersom man menar att detta skulle vara ett allt för enkelt sätt för världens länder att minska sina utsläpp. Klimatplanen ska finansieras från den nu inrättade Amazon Fund, vilken är beroende av frivilliga bidrag. Norge är en av de som kommer att bidra, med upp till en miljard dollar.

Förhoppningen var ett högre klimatmål. Målet innebär fortfarande bara att avskogningstakten ska minska, inte att den ska ner till noll. Dessutom kommer politiken tillåta att naturlig regnskog ersätts med plantage, trots att de binder en tusendel så mycket koldioxid och mycket liten biologisk mångfald. Redan idag finns krav på markägare i Brasiliens Amazonas att bevara 80 % skogstäckning, men det nya lagförslaget medger att 30 % av den skogen kan bestå av plantage. Koldioxidutsläppen från andra källor än skog och ändrad markanvändning har kraftigt ökat i Brasilien.

70 % låter som ett stort och ambitiöst mål, men vid närmare granskning räcker det inte.