Vilse i förhandlingarna

Det är lätt att gå vilse i klimatförhandlingarna. Delegater klagar på att samma sak behandlas i flera olika möten och ingen kan rimligen ha koll på allt som sker. Förhandlare som rusar ut och in mellan en blandning av formella och informella processer kommer sällan därifrån med ett leende på läpparna. Frustration över att det inte går tillräckligt fort framåt och i rätt riktning är nog en träffsäkrare beskrivning.

Att samma sak behandlas i flera olika möten är i och för sig inte konstigt, med tanke på hur komplex frågan är och att allt i slutänden hänger ihop. Flexibla mekanismer t ex, tror jag har diskuterats i alla grupper så här långt. Men man kan ifrågasätta hur smart det är att vissa länder i sin strävan att verkligen få fram just "sin" fråga tar upp den på samtliga möten. Risken är uppenbar att det istället blir kontraproduktivt, man kommer i gengäld inte fram till någonting.

Sveriges delegation består av 45 personer. Den är både välrustad, kompetent och mycket rutinerad. Ändå har de svårt att täcka upp i alla samtal där man bör vara med. Självklart hamnar mindre delegationer i underläge och får svårt att föra fram sin röst i alla lägen. Som tur var har länderna gått ihop i olika sammanslutningar som internt utsett talesmän för dem. Särskilt spännande är det att se vem som för tillfället representerar G 77-länderna/China och de små ö-länderna (AOSIS). Mångfalden har varit stor och färgstark.

De sex formella möten som pågår parallellt är:
- 14:e mötet för parter som omfattas av FN:s klimatkonvention
- 4:e mötet för parter som omfattas av Kyoto-protokollet
- 29:e mötet om vetenskap och teknologiska råd (länk till den vetenskapliga panelen)
- 29:e mötet om implementering (policys)
- 6:e mötet om vidare åtaganden för Annex 1-länder i Kyoto-protokollet (i-länder)
- 4:e mötet om långsiktigt och gemensamt agerande (Framtiden med andra ord)

Ska försöka blogga några snap-shots från en del av vad som händer i de olika spåren.