Målbild Poznan - Krönika i Dalarnas Tidningar

Målet i Poznan är att enas om en ny effektiv klimatuppgörelse. Det är uppenbart att de 11 000 deltagarna har lite olika bild av den. Största konflikten är mellan i-länderna, vilka redan tagit jordens koldioxidutrymme i beslag, och större u-länder som trots det måste sänka sina. USA och EU kräver mer av t ex Kina och Indien, men de hänvisar till rätten att fortsatt få utvecklas.

Indiens jordbruk kommer att falla med 30 % om det blir 3 grader varmare och Kinas kostnader för pågående klimatförändringar är enorma. Ändå vill de inte ta på sig egna utsläppsmål och fortsätter satsning på kol.

USA är det enda större i-land som inte skrivit på Kyoto, men Obama har lovat bättring. Målet i Poznan är dock att inte komma överens om något i väntan på den nye. Sverige agerar förebild och EU håller ihop, men vi väntar ännu på klimatpaketet från Bryssel. Polen har fått en ny miljöminister som för omväxling skull bryr sig om miljö. Även Australien funderar allvarligt på att vidta klimatåtgärder. Sedan sångaren i Midnight Oil blev miljöminister har man t o m skrivit på Kyoto. Ryssland, Kanada och Japan hänvisar till välfärdsförluster och vill göra så lite som möjligt. Ständigt nya invändningar om t ex vilket basår som ska användas för beräkningar.

Saudi Arabien kritiserar FN för att prata mer energi än klimat och vill ha ersättning för utebliven oljeförsäljning. Norge vill få ihop fortsatt oljeborrning med koldioxidlagring och satsar del av oljepengarna till minskad avskogning i tropikerna.

Afrika och Ö-länder som drabbas hårdast kräver att i-länder redan nu beslutar om en anpassningsfond. Maldiverna planerar att köpa landyta i Australien för att slippa leva som klimatflyktingar i framtiden och Tuvalu har efterfrågat nya bostäder för hela befolkningen inom fem år. Det är inte svårt att övertyga dessa om kraftfulla åtgärder.

Ministrarna har ännu inte anlänt. De har två dagar på sig att förhandla det som jobbats fram under veckan. Bäst att förbereda sig på en lång sista natt.