De bakomliggande krafterna till den ofantligt stora avskogningen i Brasilien är självklart ekonomiska. Illegal avverkning är mycket lönsamt och det beror inte på att virket ger några större intäkter. Nej, det täcker precis avverkningskostnaderna. De mest värdefulla trädslagen tas till vara, resten bränns. Den stora vinsten ligger i att detta är ett billigt sätt att skapa mer mark för den allt mer lönsamma boskapsuppfödning och sojaplantage. När marken tjänat ut som betesmark för nötkött övergår man till att odla soja. Både kött och soja ger viktiga exportintäkter, inte minst från Europa. Sverige har ökat sin import av Brasilianskt kött med 65 % sedan 1999 och skulle knappast klara sin egen köttuppfödning utan sojaimporten (såsom den nu är upplagd). Sojan används även till matolja och biodiesel.
En viss koppling kan även finnas till den ökade etanolproduktionen. Etanol produceras genom sockerrörsodling i områden i södra Brasilien utanför regnskogen, men har lett till att markpriserna där stegrat. Fler personer flyttar då till regnskogen för att där bryta nytt land.
Regeringen ser allvarligt på den illegala avverkningen och har vidtagit flera åtgärder. Med embargo mot kött från avskogade områden, ökad satellitövervakning, militär bevakning och beslagtagning av t ex träkolsugnar och motorsågar hoppas man nå framgång. Om man ska lyckas krävs dock att man hittar alternativa inkomstmöjligheter för lokalbefolkningen så att man fortsatt kan uppnå ekonomisk tillväxt.
Ett annat sätt är folkbildning i samma stil som ledde bort från det svenska svedjebruket på 1800-talet. En stor del av marken överges efter några år till förmån för nya bränder. Istället skulle en växtföljd kunna införas där sojaodling under ett par år binder kväve följt av djurbete.
Svensk köttkonsumtion tillsammans med soja- och etanolimport spelar roll för den globala klimatfrågan på ett sätt som få svenskar är medvetna om.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar